Vad gör ni mina skönheter?:) Själv ska jag iväg och hälsa på min bästa morfar om en stund.. Alltid lika kul att höra när han berättar samma sak 100 gånger, men ja ska vara tyst.. Vi är ju släkt så det finns ju inget som tyder på att mitt minne kommer vara bra när jag blir gammal.

Nu kommer berättelsen om mina glädje tårar. Det var faktiskt på jobbet igår, så fick jag några kunder då som vanligt. Sen ropar wictor att jag ska komma in till köket. Jag går in till honom och han säger "Såg du vem det var?" Jag förstog ingeting men när han sedan berättade vem det var så dunka det i hela hjärtat och innei ögonen låg det ett par tårar!
DÄR STOG HAN, KILLEN SOM LÅG EN METER FRAMFÖR MINA FÖTTER OCH HÖLL PÅ ATT MISTA SITT LIV GENOM ATT HA BLEVI PÅKÖRD! han stog där, fullt levande och hur söt som hälst! jag kunde inte mer än att bara såt och le mot honom:) Hade lust att ge honom en stor kram och säga något. Men tyckte inte det var värt det, jag har hört att han knappt förstått vad som riktit hänt, vilket är mycket mycket bra! Då ska jag inte påminna:) vilken lycka!